jag saknar dig, jag saknar dig!

Max,

det känns som att bröstet ska spricka

så mycket saknad som trängs därinne.

Jag älskar dig. Alltid.

pappa

Idag fyller min pappa år. Världens finaste pappa. Jag hade önskat att jag varit närmre, men det är jag inte. Så jag skickar all min kärlek härifrån och hoppas han känner den.

nästan perfekt höst

kom hit och ruttna om du vill
jag har tid över för fjärilslarver

du vet, mina klockor har saktat in
neil young bor i mina högtalare

jag väntar på ett sms
en ihålig föreställning
en förvriden uppfattning
om vad han egentligen vill

så kom hit och ruttna
gör vackra saker med håret
som bara jag kan se

Nästan ditt namn.

integrerar

första sjukskrivningen på tjugotvå år

Jag har en herre i mitt huvud, han har liksom alltid funnits där. Inte på ett sjukt (nåväl) sätt, men det är hans röst som läser upp alla texter och sådär, ni vet. Jag hör inte min egen röst, utan en mansröst. Jag har aldrig tänkt så mycket på det, förens idag. Den jäveln är borta! Nu är det, hör och häpna, en kvinna som snackar. Det kan eventuellt vara jag, det vet jag inte så noga. MEN! Jag saknar min man. Var är han?, sjukskriven?, tjänstledig? Har han kanske sagt upp sig utan att meddela mig? Jag kommer inte kunna släppa det här förren jag luskat ut vart han har försvunnit!

Och för att slippa känna mig som ett psyko, finns det någon annan som också hör en annan röst när ni läser en text? Ni kanske precis fått in en man i huvudet? Typ, alldeles nyligen. Idag, eventuellt? I så fall kanske det är min man. Och jag vill gärna ha honom tillbaka.

Tack.

allt är precis som vanligt

Tryck-tryck på telefonen och signaler som når fram till en annan värld. Alltid denna lycka när den vana rösten svarar med samma heshet och samma lugn. Hur går det? Jo, här är allt bra. Det har regnat idag och oj, här är det strålande sol. Sådär, som det alltid är. Men hur är det annars, hur är det med hjärtat? Det är då det brister och jag som försöker vara stark flyter ut och ihop till något kladdigt och segt och andetagen i luren som väntar och som finns. Som alltid kommer finnas. Trots mitt behov av att vräka ur mig får han aldrig skavsår någonstans och han pratar på precis som vanligt och får mitt hjärta att slå i takt igen. Hoppa inte över några slag nu, säger han och så beskriver han himmel och hav för mig. Och sjunger tyst om barfotabarn och pappersflygplan som brinner längs horisonter. Och allt är precis som det ska vara.


Intro.