Nu har jag min änglaMax på ryggen. Fin blev den, tycker jag.. Ont gjorde det... Någon förbannat precis vid ryggraden, men i övrigt funkade det bra. Ansiktet kändes knappt alls.. Haha. Sambon satt med som moraliskt stöd också, dvs han låg i soffan och sov i fyra timmar.
Well, fyra timmar under nålen, men nu finns han med mig för alltid. Jag är nöjd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar