- Håll i dig!, säger hon
- Jag gör det, men jag har feber, svarar jag
- Vill du att jag kommer?
- Nej.
- Okey, då lyssnar jag istället.
Och så lyssnade hon. Mest på mina andetag, jag har ingenting att säga och mellan oss behövs inga ord. Vi förstår ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar