Natten har sin sång om vilsenhet en trappa ner
Där blinkar lamporna till komp av en maskin
Ett trött och vilset barn av trasig värld är allt jag ser
när du felfritt stampar takt till hysterin
Du blommar upp av ingens frö
i värme varm som slask och snö
Du torkar tår av ingens tröst
och lyssnar tyst till ingens röst
Du har rock'n'roll i dina bröst
Du har blues i dina lår
Du har visor i ditt hår
och poesi i dina sår
Men nu syns daggen tydlig mot din ögonfrans igen
Du vinglar bakfull hem till väggar utan svar
Ditt glamourösa hopp om lyckovärld i skymningen
blev en bitter vandring hem i singular
Och jag är så tacksam för kramar i natten, dina ord är musik i mitt hjärta.
Femton mil bort så finns du ändå nära. Tack.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar