måndag 17 december 2007

someone, please kill me

Låg i fosterställning hela natten, skakade. Grät. Hyperventilerade.
Det värsta är ändå att jag lät mig luras.
Hur kunde jag tro att jag var annorlunda.
Hur kunde jag tro att du menade allt du sa.
Och hur kan du säga sånt fortfarande.
Okey, din plan lyckades. Du krossade mig. Okey.
Kasta hit en limtub nu, är du snäll, så jag kan limma ihop mina skärvor.
Och nej tack, jag behöver inte din hjälp, du har gjort tillräckligt.
Ska försöka ta mig ur det här, med hedern i behåll, för en gångs skull.

My mind is just where you are, you are, you are
And I'm tired of going that far
My heart beats so fast, so fast, so fast
Please slow it down so it will last
My dreams always always always confuse
They are to no use
I'm going, going, going nowhere
not until you're here
My life is giving, giving, giving back to me
all reasons to be
My love is so hard, so hard, so hard to feel
and it won't ever leave

söndag 16 december 2007

my sleeping beauty

Åkte till Nässjö och Fröken igårkväll efter jobbet. Åt snacks och drack cider. Sov på soffan. Drack sju liter kaffe imorse och rökte sju ton cigaretter. Åt frukost på En Italienare & En Grek, där personalen för övrigt bör ta en charmkurs. Gick på julmarknad där grabben i ståndet brevid definitivt inte behöver gå en charmkurs. Spelat bort mina pengar på fula gosedjur, och förlovat mig med Fröken. Vi har varsin dödskalle-ring på ringfingret, som vi fick ta ur bolibompa-lådan när vi inte lyckades kasta bollarna rätt.

Dagen har varit perfekt, ut i det yttersta. Om det inte vore för....


Fan, vad du har sönder mig.

som så många gånger förr

Finns inte ord för tomheten inom mig.
Du fattas mig, älskling. Ingen är bättre för mig än du,
och jag är så jävla trött på att vi ändå är så fel.
Försvinner ner i ordlösheten igen,
finns inget som kan förklara hur det känns.
Jag hatar hur jävla hopplöst det blir utan dig,
men jag är ändå inte redo att förlåta.
Jag är ändå inte redo att försöka igen.

Det gör så ont varje gång, raring.
Och jag vet inte om det är utan eller med dig
som smärtan är som värst.

onsdag 12 december 2007

dina ögon brände märken i mina

Couldn't lend him to you forever, said the hard man from above
Made you to a giver and a savor, but also to a loser of love

Made your heart big enough to carry every kind of pain
Made you to a dream for marriage, but also to someone I must drain

Gave your eyes the colour of an ocean where anybody could drown
I'd swear an oath on your sterling friendship, but I will always let you down

In storms and rain it's hard to light the candle and
I'm sorry when
it's snowing on his stone
The gravel-walk's so familiar with your footsteps
That's a sound that could
make me leave the throne

Couldn't lend
him to you forever, said the hard man from above


För dig, Max, alltid för dig.

max tawan khambang petersson


Min älskade.
Nio år sedan.


Nio jävla år.
Jag saknar dig hur mycket som helst,
lillebror.

tisdag 11 december 2007

broken sunny day

Att köra arton mil för att få hålla om igen, pussas igen, vara nära igen...


Det är så jävla värt det.

söndag 9 december 2007

min kvinna gör mig knäsvag

... och för övrigt är hon aldrig onykter heller.