ibland ser jag dig genom folkvimlet
det är inte du
men du har allt det
jag aldrig fick ta del av
jag är densamma
skriver ord i min telefon
kanske lugnare fast
det stormar mer
det var länge sedan jag skrev
det känns i mina händer
de har inget sätt
att längre greppa orden
ibland ser jag dig genom folkvimlet
det är inte du
och den du ville ha
det var aldrig jag
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar