Höll på att trilla av stolen idag, kvinnan S förvånar mig lika mycket varje gång...
Sitter på rond med Överläkaren, Underläkaren & Sjuksköterskan och helt plötsligt slits dörren upp och in rusar hon, herregud, stimmar och har sig. Berättar för alla att jag är hennes syster och att hon bara skulle kolla så jag skötte mig. Och till råga på allt, hon kramar om mig. Det har hon inte gjort på så herrans många år, och ärligt talat så skrämmer hon mig när hon gör sådär. Har levt i arton år med världens kallaste människa, och helt plötsligt är hon som förvriden. Och seriöst, jag blir rädd. Tycker hon är skitläskig. Mamma bara skrattade när jag berättade det för henne, men verkligen alltså... För mig får hon gärna gå tillbaka till det gamla avskyvärda, så jag har en anledning att hata henne. Nu börjar hon liksom rubba på mina principer, hon gör mig supernervös.. Tänk om jag mot förmodan skulle kunna tycka om henne en vacker dag?
Njeee....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar