torsdag 13 november 2008

att vara älskad är att leva i bojor

Jag ser bara fram emot kvällarna, när jag får gå ner till fjällstugan & krypa ner under M's täcke och se på sämst filmer, skratta, gråta, skrika och viska. Jag ser bara fram emot att någon tar emot allt det där, och nu har jag funnit någon som gör det. Utan att jag behöver känna skuld, utan att jag behöver känna att jag drar ner någon. M kan inte dras ned, det är underbart. Jag behöver starka armar som håller mig över ytan för tillfället, och jag är så glad att det är just dom armarna som håller mig.

M, tack. Tack.

Inga kommentarer: