Jag vill jobba. Det var alldeles för längesen nu. Det kliar i mig, saknar mina dårar. Allra mest saknar jag Ricky, även om han inte bör räknas till dårarna (fast han egentligen är värre än alla vi behandlar) så saknar jag honom överjävligt! Dagarna är värst, innan jag får gå hem och krypa ner jämte M. Innan jag får skratta så jag kiknar. Då är det som värst. Fast, nu har i alla fall J anmält sig som frivillig barnvakt till mig någon dag, haha. Underbart. Det sämsta då är bara att jag måste pallra mig över till Nässjö, men det kan det väl vara värt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar