torsdag 10 juni 2010

att hitta hem

Vi ramlar in i famnar
och kysser nötta läppar
och dricker för mycket
och går för långt

Vi dansar barfota på
regnvåta ängar
under midsommarnätter

Vi blåser orkaner
och stormar
och virvlar
och glömmer bort

att andas


Och vi tänker oss för
men alltid för sent
och vi trevar fram
men alltid för klumpigt

Vi vaknar upp i främmande
sängar bland främmande
lakan med främmande
människor

och vi skrämmer oss själva
när vi ser tomglas och kanyler
men ändå


Ändå, faller vi alltid tillbaka.

In i famnar
och
möter nötta läppar
med våra egna sönderbitna

och vi sliter upp
och trasslar in
oss själva
i deras trasiga liv
med deras söndersprängda
hjärtan

Vi lurar oss själva
att vi inte är vilse
vi vet var vi är
vi vet var vi varit

vi vet bara inte
vart vi är på väg

så vi fortsätter springa
i hopp om att någon dag
slippa det rusande
skenande blodet
som hejar på någonstans
i bottnen

som skriker åt oss
att hitta hem.


1 kommentar:

Anonym sa...

Jag ser att dina ord har kommit hem igen. Lika fina som vanligt. / Rafiki