På kvällen, efter att vi krupit ner, innan vi har somnat;
Jag pratar om allt mellan himmel och jord. Kapten hummar och mmmmar.
Jag: Ska jag sjunga något för dig?
Kapten: Nej, jag har.. Eh.. Jag är lite trött i öronen.
Jag: AHMENÅH. Godnatt då.
Kapten: Godnatt.
- tystnad under ungefär femton minuter -
Kapten: Hahahahaha.. Jaaa... HAHAHAAAAAA!
Jag: Men vad ÄR det?
Kapten: Neh, inget.. Jag tänkte bara.
Jag: Men säg, jag vill veta.
Kapten: Nej, men det var inte så roligt. Jag tänkte på ett rim, som inte var ett rim. HAHAHAHAHAHAAAA.
Jag: MEN SÄG DÅ!
Kapten: Okeyokey, jag skulle rimma på fläsk. Häst! Och det rimmar ju inte. Hahahhihihihohoho.
Jag: Nej.
- tystnad -
Kapten: Kan du rimma på fläsk?
Jag: Mäsk (som i den där äckliga spriten man dricker)
Kapten: Läsk
Jag: Träsk
Kapten: FAN, det tänkte jag säga! Eh. Burlesk.
Jag: Besk
Kapten: Har du sagt träsk?
Jag: Ja.
Kapten: Fan också.
- tystnad -
Kapten: Jaha. Ja. Godnatt då.
Jag: Godnatt fläsk.
Kapten: GODNATT SKA DU ÄTA EN KATT?!
(och här dog jag asgarvsdöden. ungefär.)
tisdag 25 januari 2011
lördag 1 januari 2011
I år har jag tagit emot en massa kärlek och 2011, då ska jag ge tillbaka ännu mer.
- Vad har du för nyårslöfte?, frågar jag
- Hm.. Jag ska sluta röka (klassiker) och så ska jag... Eh.. Jag ska vara så mycket jag kan tillsammans med dig, säger han
- Men hallå, det är liksom inget nyårslöfte. Man kan knappt vara mer med varandra än vi redan är, juuu..
- Okeydå. Jag ska laga massor av god mat till dig, och ta hand om dig.
- Fint.
- Ja. Och du ska ge mig kaffe på sängen, det är ditt nyårslöfte.
- Jaså, det tycker du? (höhö)
- Ja.. Iallafall nåååågon gång iår. Snälla? (puppyeyes)
- Okeyrå. (suck)
Imorse löste jag melodikrysset och var inte ett dugg bakfull. Nyktra nyår is king. Och melodikrysset också. Fast det är gubbigt.
Gott nytt år på er, vänner!
- Hm.. Jag ska sluta röka (klassiker) och så ska jag... Eh.. Jag ska vara så mycket jag kan tillsammans med dig, säger han
- Men hallå, det är liksom inget nyårslöfte. Man kan knappt vara mer med varandra än vi redan är, juuu..
- Okeydå. Jag ska laga massor av god mat till dig, och ta hand om dig.
- Fint.
- Ja. Och du ska ge mig kaffe på sängen, det är ditt nyårslöfte.
- Jaså, det tycker du? (höhö)
- Ja.. Iallafall nåååågon gång iår. Snälla? (puppyeyes)
- Okeyrå. (suck)
Imorse löste jag melodikrysset och var inte ett dugg bakfull. Nyktra nyår is king. Och melodikrysset också. Fast det är gubbigt.
Gott nytt år på er, vänner!
måndag 27 december 2010
ibland lyckas även andra
Borlänge slog sönder min ena framtand igår. Med en ölflaska. Och en tandsköterska gav mig fina råd på hotellets toalett. Läxa; gå inte ut på hotellet nykter, en annandag. Aldrig.
onsdag 22 december 2010
tisdag 21 december 2010
han vet hur det ligger till
- Och förresten, jag har ALLTID rätt. Bara så du vet det, säger jag
- Ja, men det är ju helt perfekt, för jag har nämligen ALLTID fel, svarar han
Han är inte piskad, inte tvingad att säga så, men han vet hur det ligger till. Bästa Kapten.
- Ja, men det är ju helt perfekt, för jag har nämligen ALLTID fel, svarar han
Han är inte piskad, inte tvingad att säga så, men han vet hur det ligger till. Bästa Kapten.
söndag 19 december 2010
flickan som gud glömde
Okey. Som vi redan konstaterat sedan innan är min intelligensnivå relativt låg. Både här och här visar jag prov på det. Idag hände det igen.
Jag skulle tvätta. Till historien hör att jag är livrädd för tvättstugan. Eller, den är ganska lugn, men källaren. Gah. Jag hatar den. Varenda gång jag ska gå ner där kör jag nyckelknippan i handen så att nycklarna spretar ut mellan fingrarna, ifall det skulle komma någon och överfalla mig, så jag liksom kan göra gärningsmannen lite skada. Kan vara bra om jag behöver peka ut honom efter överfallet, liksom. "Ja.. Det är nog han med ett återstående öga och en jävla massa ärr i fejjan. Mh, jag är hundra procent säker på att det är han." Typ.
Anyway, idag när jag kom ner var det redan tvätt i maskinerna, men de var färdigtvättade. Lat som jag är orkar jag inte släpa upp min egen tvätt till lägenheten igen, utan tänker att "äsch, vafan, jag hänger upp tvätten istället, så jag kan köra mina maskiner". Och så blir det. Jag hänger upp min mansgrannes tvätt (det var en man, det var kalsonger i tvätten) och sen slänger jag in min egen. Kommer på att det är bra att skriva en liten lapp om att jag hängt upp hans tvätt och att jag hoppas att det var okey för honom liksom. Jag menar, hade någon okänd hängt min tvätt hade jag förmodligen behövt tvätta om allt, jag menar, det kan ju vara vilket äckel som helst. Jag som inte ens kan köpa varor i affären om de står längst fram på hyllorna "för att jag vill inte ha det någon har tittat på". Ja, ni ser. Well, jag skriver en lapp och när jag nästan är färdig hör jag fotsteg i korridoren. Pulsen ökar och jag undertecknar jävligt fort för att sedan fly. Vart flyr man? Inte ut till MONSTRET som förmodligen går där ute i alla fall. Nej, in i torkrummet, såklart. Det finns ingen lampa där heller, bör tilläggas. Jag hinner in innan personen i fråga kommer in i tvättstugan och när jag står där inne i becksvartet inser jag att fan, det är ju inte så jävla smart. Jag har precis skrivit en lapp om att jag hängt upp hans kläder här inne. Han lär ju komma.
Och javisst, som på beställning kommer han in i torkrummet. Vad gör jag? Jag står där inne, med nyckelknippan som tidigare beskrivits, och tänker att jag ska säga något för att inte skrämma livet ur pojkstackaren, och det som kommer ur min mun är "AKTA!" varpå han (såklart) blir skiträdd och typ snurrar femhundra varv runt och tänker sopa till mig, nyckelknippan i högsta hugg och lite karatemoves och sedan springer jag. Allt vad jag kan.
Han måste tro att jag är ett psyko nu. På riktigt. Men vad fan gör man? Nu vågar inte jag gå ner och hämta min tvätt ju. Hallå. Hjälp.
Jag skulle tvätta. Till historien hör att jag är livrädd för tvättstugan. Eller, den är ganska lugn, men källaren. Gah. Jag hatar den. Varenda gång jag ska gå ner där kör jag nyckelknippan i handen så att nycklarna spretar ut mellan fingrarna, ifall det skulle komma någon och överfalla mig, så jag liksom kan göra gärningsmannen lite skada. Kan vara bra om jag behöver peka ut honom efter överfallet, liksom. "Ja.. Det är nog han med ett återstående öga och en jävla massa ärr i fejjan. Mh, jag är hundra procent säker på att det är han." Typ.
Anyway, idag när jag kom ner var det redan tvätt i maskinerna, men de var färdigtvättade. Lat som jag är orkar jag inte släpa upp min egen tvätt till lägenheten igen, utan tänker att "äsch, vafan, jag hänger upp tvätten istället, så jag kan köra mina maskiner". Och så blir det. Jag hänger upp min mansgrannes tvätt (det var en man, det var kalsonger i tvätten) och sen slänger jag in min egen. Kommer på att det är bra att skriva en liten lapp om att jag hängt upp hans tvätt och att jag hoppas att det var okey för honom liksom. Jag menar, hade någon okänd hängt min tvätt hade jag förmodligen behövt tvätta om allt, jag menar, det kan ju vara vilket äckel som helst. Jag som inte ens kan köpa varor i affären om de står längst fram på hyllorna "för att jag vill inte ha det någon har tittat på". Ja, ni ser. Well, jag skriver en lapp och när jag nästan är färdig hör jag fotsteg i korridoren. Pulsen ökar och jag undertecknar jävligt fort för att sedan fly. Vart flyr man? Inte ut till MONSTRET som förmodligen går där ute i alla fall. Nej, in i torkrummet, såklart. Det finns ingen lampa där heller, bör tilläggas. Jag hinner in innan personen i fråga kommer in i tvättstugan och när jag står där inne i becksvartet inser jag att fan, det är ju inte så jävla smart. Jag har precis skrivit en lapp om att jag hängt upp hans kläder här inne. Han lär ju komma.
Och javisst, som på beställning kommer han in i torkrummet. Vad gör jag? Jag står där inne, med nyckelknippan som tidigare beskrivits, och tänker att jag ska säga något för att inte skrämma livet ur pojkstackaren, och det som kommer ur min mun är "AKTA!" varpå han (såklart) blir skiträdd och typ snurrar femhundra varv runt och tänker sopa till mig, nyckelknippan i högsta hugg och lite karatemoves och sedan springer jag. Allt vad jag kan.
Han måste tro att jag är ett psyko nu. På riktigt. Men vad fan gör man? Nu vågar inte jag gå ner och hämta min tvätt ju. Hallå. Hjälp.
fredag 17 december 2010
när en Kapten och en Ros lever under samma tak
Ibland säger Kapten att jag är påfrestande. Då tar jag i allt vad jag kan och sjunger den här låten för honom. Då brukar han säga att jag är "väääldigt påfrestande" fast i en mycket mildare ton. Hurra för mig!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

